Det är inte era pengar, politiker

3 Dec

Sveriges politiker, de skattepengar som kommer in är inte era privata pengar utan det som skall vara i den gemensamma kassan ur vilket det skall betalas tillbaka till skattebetalarna i form av det sociala skydd vi har rätt och skall kunna kräva, det som krävs för att upprätthålla lag och ordning samt för att kunna bygga och underhålla de kommunikationsnät vi behöver för samhällets dagliga drift.

Vi har tagit beslut om att vi inte skall ha fattighus, en bostad är en rättighet inte ett undantag förbehållet några få, att ha mat för dagen, kläder för olika väder och annat basnödvändigt är något som borde vara varje medborgares rättighet. Ändå står vi nu med 90000 hemlösa och siffran stiger för varje månad. Vi går mot en stundande vinter och hemlösa riskerar att frysa ihjäl. Ni sitter inomhus och smörjer kråset baserat på era alltför höga löner som sticker i kollektivanställdas ögon. När ni blir arbetslösa har ni fallskärmar medan vanliga dödliga står oftast på bar backe utsatta för socialtjänstens socialsekreterares godtycke.

Under de sista åren har flatheten från rättssamhället att stävja de ökade sexbrotten lett till att alltfler kvinnor känner sig osäkra ute i samhället. Allt ni kunde göra via den högsta chefen inom polisen var att föreslå att drabbade skulle bära ett armband där det står ”tafsa inte”. Det är så patetiskt att inte ens ni politiker förstår vilket löjets skimmer polischefen har dragit över det svenska rättssamhället. Varje människa förtjänar ett fullgott skydd där varje form av brott skall kunna förebyggas så långt det går och att den som utsatts för brott får fullständig upprättelse medan förövaren av ett brott skall ges det straff som är proportionellt för brottet

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller den fysiska distributionen av varor och gods. Vi har en järnväg med ett så eftersatt underhåll att det dagligen riskerar dagligen över 100 människors liv och ofantliga skador i form av brustna kommunikationer som kommer att bli dyrt ekonomiskt, både för samhället som näringslivet. Samtidigt diskuterar ni byggandet av höghastighetsbanor för tåg när ni inte kan underhålla de bansystem som finns i dag. Höghastighetsbanorna kommer f.ö. vara förlegade den dagen de invigs när maglev finns som håller långt högre hastigheter och minskar de dyrbara restiderna i form av improduktiv tid.

Dessutom tyngs kollektivtrafiken i de större städerna av en belastning som har uppkommit genom den ökande befolkningen. Även här är systemet i dag så fyllt till bristningsgränsen att det ter sig omöjligt att slussa in fler personer till kollektivtrafiken och den privata bilen står som enda möjlighet. I Göteborg vill man bygga Västlänken som ekonomiskt och resemässigt är en ekonomisk blindtarm som kommer gynna alltför få till alltför stora kostnader. Det hade varit bättre spenderade pengar att bygga en tunnelbana och låta Göteborg få växa.

Politiker, se till att folket och näringslivet får tillbaka av de pengar alla har betalat in i skatt. Sluta bygg era ekonomiska skrytbyggen som bara är ekonomiska floppar som Nuon och Nya Karolinska Sjukhuset för att ta två exempel.

* Prioritera att ingen går hemlös, hungrig eller utan kläder.
* Prioritera att alla får den sjukvård de behöver för att kunna slussas tillbaka till yrkeslivet.
* Prioritera att rättssamhället tjänar samhället och att brottslingar spärras in om inga andra åtgärder är rimliga.
* Prioritera att landets kommunikationer som i dag är byggda fungerar innan ni ger er på projekt som är förlegade när dessa är färdiga.
* Prioritera att ge stöd till kollektivtrafiken på platser där den idag dignar under alltför stort tryck. Bygg rätt och bygg i tid.

Affärsbankerna skapar inga pengar

28 Aug

Ett antal konspirationsteoretiker framför nu åter den urblåsta devisen om att banker skapar pengar när man lånar ut pengar till hus. Kapitalet kan bara skapas när det är produktion. Om det skapas mer kapital än det skapas produktion så blir det inflation. När ett hus byggs så kostar det i material samt kostnader för arbetskraft och administrativa utgifter. Kostnader för husbygget är den produktion som tillför penningmängden i samhället. Om kapital tillförs i form av värdeökning på huset så är det penningmängd som tas från annat i samhället. Ibland följer huspriser den sammanlagda penningmängden i produktion. Det här är en del av merkantilismen och Adams Smith som poängterade ut det inom nationalekonomin.

Men om man tror att bankerna skapar pengar så tyr man sig till fysiokraterna som tror att ända tillväxten är den som kommer från jorden, d.v.s. det man odlar. Det ligger nära tänket av den feodala ekonomin, där mängden rikedom är konstant och man kan bara bli rikare genom att erövra rikedomar från andra.

Den som säger att skatt är stöld är medbrottsling

1 Maj

Det finns ett antal personer som hävdar att skatt är stöld utan att de tänker sig för. Den som kommer med ett sådant dumt uttryck förstår inte att de blir både medbrottslingar och hälare.

Skatterna är de medel som bär upp vårt samhälle. Det betalar sjukvården inklusive BB, det betalar daghem, förskola, grundskola och gymnasium. Det betalar vårt vägnät, betalar vår polis och det betalar vårt försvar.

Skatterna gör det möjligt att avlöna politiker och offentliga tjänstemän. Det betalar investeringarna i vår vattenhamnar och lufthamnar. Det betalar även investeringarna vi gör i spårbundna trafikmedel. Det betalar idrottsanläggningar och idrottsföreningar.

Den som säger att skatt är stöld och någon gång utnyttjat någon del av det som skatterna finansierar är inget annat än en simpel hälare.

Alla partierna i riksdagen är överens om att skatterna behövs för vårt samhälle. Den som har rösträtt och röstar blir därmed medskyldig till stöld om man säger att skatt är stöld eftersom man är med och legitimerar riksdagens arbete när man röster. Riksdagens är vår främsta röst i besluten som rör rikets angelägenheter. Varje gång vi röstar fram en riksdag så överlåter vi vår röst till den representant vi röstar fram. Vi är alla lika delaktiga som ansvariga för hur vi lägger vår röst.

Röstar man inte så har man inte rätt att kritisera den politik som förs i riksdagen.

Så fort du hör eller läser någon som uttrycker att skatt är stöld så kan du vara säker på att det är inget annat än en komplett idiot som inte har haft hjärna att tänka med. Gillar man inte skatterna i Sverige så har man sin fulla rätt att lämna för att flytta till ett annat land där skatt inte finns.

SvD kallar det för lyxstrejk

13 Apr

http://www.svd.se/byggnads-oansvariga-lyxstrejk/om/avtalsrorelsen-2016

Det här är en högst osaklig ledare i SvD som på intet sätt stämmer överens med verkligheten. Det finns alltid en förklaring till varför allt fler människor misstror media.

Det enda sakliga är första meningen att 1650 byggnadsarbetare tas ut i strejk.

Sedan kommer den okontrollerbara meningen om att någon som jobbat inom yrket ringer in och kallar strejken för lyxstrejk. Inget namn på personen som har sagt det så att det går att kontrollera det. Men påståendet som kommer i ledaren är att det rör sig om tidigare arbetare. Varför skulle en arbetare ringa upp en så arbetarfientlig tidning som SvD? Det rimmar lika illa som när Carin Götblad påstod att det vara många yrkeskriminella som ringde polisens tipstelefon för att lämna den kriminella världen. Det sista yrkeskriminella vill prata med är poliser. Carin Götblad påstod att yrkeskriminella kunde få hjälp med både att komma bort från den kriminella världen och att få hjälp från socialtjänsten, samma socialtjänst som alliansen såg till att göra ytterligare 20000 hemlösa under sin tid i regeringen. Osakliga påståenden som inte kan kontrolleras brukar annars vara rutin hos många rasister samt Henrik Arnstad.

Sedan påstår man att man har en snittlön på 33000 kr i månaden. Det är lika osakligt många kommer knappast upp i 28000 kr. Arbetar man inom byggnads så arbetar man inom en bransch där det dör en medarbetare varannan vecka. Men med påståenden där man trissar upp lönerna så försöker man förmedla en bild av överbetalda arbetare.

Sedan vill SvD att outbildade skall jobba på byggen vilket visar att man saknar kompetens om den säkerhet som finns inom byggen. Det finns i de flesta arbetsmoment inbyggda faror i och med att man har mängder av olika svängande maskiner och man saknar 100 % översikt över arbetsområdet man verkar i. Alla som jobbar inom byggbranschen vet att faran alltid lurar bakom varje hörn. Dessutom så måste man förlita sig på det ingenjörer gör är rätt och riktigt inom bygget och där har det inte alltid varit med säkerheten i främsta rummet. Det visade sig den 15 juli 2008 när en medarbetare omkommit och dennes änka och två små barn fick ett genant lågt skadestånd.
http://www.nyteknik.se/bygg/ingenjoren-darfor-rasade-bron-i-kista-6408239
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/kista-galleria-fallande-dom-for-rasolycka
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kistaraset

Sedan raljerar SvD om att inga kvinnor befinner sig i byggnads styrelse. Mestadels beror detta på att kvinnor inte gärna tar på sig tyngre förtroendeuppdrag i kombination med en bransch där den manliga dominansen är enormt stor. Så det kommer i takt med att fler kvinnor gör sitt inträde inom byggbranschen.

Sedan klagar SvD över att byggnads klagar över entreprenadkedjorna som finns inom byggnads. I varje led skall ledningen för underentreprenören ha sin del av kakan vilket gör att löneutrymmet minskar för den kollektivanställde. Man behöver bara titta på vilka vinster bemanningsföretagen gör och sedan jämföra med lönerna som betalas ut. Arbetaren får ut 130 kr i timmen, med arbetsgivaravgiften blir det 171 kr i timmen. Underleverantörens chefer, ledning och ägare skall ha sitt, ett påslag med 60 % (lågt räknat) till 274 kronor i timmen. Om sedan underentreprenören själv är en underentreprenör och med ett påslag på 60 % så blir det 438 kr i timmen. Underentreprenör på underentreprenör får arbetstimkostnaden att skena iväg. Därför skulle det vara förmånligt för byggbolagen att inte ha så många underentreprenörer, det skulle vara en kostnadsbesparing. Men SvD:s osakliga rappakalja är att det skulle bli jobbigt för byggbolagen med olika löneavtal för olika yrkeskategorier. Ungefär som att säga att alla akademiker skall ha lika betalt oavsett om man jobbar som ekonom, jurist, läkare, ingenjör.

SvD tycker det är dålig personalvård. Många som jobbar inom byggen är själva egenföretagare och för deras del finns ingen fortbildning som underleverantör, det får den enskilda företagaren stå för själv. För tro inte att byggbranschen är en bransch som inte förnyar sig. Dessutom har egenföretagaren egen utrustning med sig, skall betala egna försäkringar, stå för transporter själv. I slutändan blir det inte många kronor över. en del har sämre lön än en som jobbar inom handels.

Sedan påstår SvD att kollektivkänslan inte ger några som helst incitament för att upptäcka säkerhetsbrister. Här ser man hur SvD fullständigt lyser av osaklighet med okunskap. Det är just den kollektiva känslan av att alla inom ett bygge är en arbetskamrat man skall förlita sig på som förlitar sig på en själv. Alla som jobbar på ett bygge är måna om att när arbetsdagen är slut så åker alla hem till sin familj lika hel som man var när man lämnade familjen på morgonen. Ingen vill åka hem i en kista som en arbetskamrat fick göra från Kista. Ingen vill ha ett slarvigt arbete utfört utom en girig ledning som bara ser sin egen plånbok.

SvD anser att ett bud som godtagits av den ena parten skall godtas av den andra parten. Varför anser man att det skall vara så? Arbetsgivarna får komma med ett bud som är bättre än det medlarna lägger fram. Hur kan det kallas för medlare när man inte kan ena två parter?

Att ett fackförbund varslar ofta om stridsåtgärder beror på att något är fel.

Varför påstår SvD att facket vill ge sina medlemmar omotiverade löneökningar? Om en byggnadsarbetare blir arbetslös så får han inget stöd under arbetslöshetstiden för sina räkningar, då måste man kunna spara undan en del för sämre tider medan man är frisk, kry och levande. Varför vill inte SvD att folk skall kunna leva på sitt arbete. Dessutom slits många byggnadsarbetare ut i förtid. Även det slitet måste betala sig under tiden man kan jobba.

Sedan försöker SvD flörta med de stora grupperna av ungdomar som saknar bostad. Sanningen är att utan löneförhöjningar så kommer de ungdomarna aldrig att kunna ha råd att hyra eller köpa sig en bostad.

Nej SvD, det handlar inte om någon lyxstrejk. Att dö på sitt jobb är ingen lyx.

Lyx är när välbeställda och välsituerade kan göra skatteavdrag för RUT och ROT för tjänster de själva har råd att betala skatt för eller arbete man själv kan utföra i sitt eget hem. Men nej, då måste dessa grupper belasta den gemensamma kassan så de fattiga som inte har råd får vara med och finansiera de nämnda gruppernas lättja.

Att SvD kommer få medhåll av de osakliga inom alliansen kommer inte låta vänta på sig. För är det några som har svårt att förstå arbete så är det folk som tyr sig till alliansen. Det visade inte minst arbetslinjen som visade sig vara en bidragslinje i slutändan som inte skapade jobb och inte skapade mervärde för samhället.

Lindra krisen i flyktingkrisen

17 Nov

Ingen har väl undgått hur enorm flyktingströmmen till Sverige är just nu. Det väller in tusentals varje dag. Det här medför problem på många nivåer. Jag har därför ett förslag som löser två små problem av alal de problem som finns.

  • Flyktingsmugglare tar enorma summor för osäker transport till Europa.
  • Vi behöver fler företagare som kan skapa arbetstillfällen för alla nya medborgare vi kommer att få.

Investeringsvisa
Vi inför ett investeringsvisa som finns i USA med EB-5 Imigrant Investor Program.

Vi kan sätta ribban lägre än vad USA har genom att ha lägre investeringsbelopp och färre anställda vad man kräver i USA.

Högre investeringskrav
I län där arbetslösheten är lägre än genomsnittet för riket kräva en investering om motsvarande 50000 Euro, typ 450000 kronor och att man anställer minst 8 personer inom en 2-årsperiod varav två långtidsarbetslösa.

Lägre investeringskrav
I län där arbetslösheten är högre än genomsnittet för riket kräva en investering om motsvarande 25000 Euro, typ 225000 kronor och att man anställer minst 4 personer inom en 2-årsperiod, varav en långtidsarbetslös.

Genom detta förfarande så ger vi flyktingen en genväg till Sverige och samtidigt berövar flyktingsmugglarna möjligheten att skinna familjer på sina surt förvärvade slantar. Flyktingarna är inte alltid fattiglappar. En del har arbetat hårt och tjänat ihop nätta summor i sitt hemland innan kriget kom. Låt oss dra fördel av varandra nu när krisen är så omfattande.

Snabb effektiv behandling
Låt flyktingarna besöka närmaste svenska ambassad eller konsulat. De gör en insättning genom ambassaden eller konsulatet så att det ligger och väntar i en svensk bank. De får bestämma till vilket län, eventuellt kommun de vill etablera sig i. Flyktingfamiljen får då ta sig till Sverige via vanligt flyg med giltiga visa utan att behöva riskera sina liv på bräckliga fartyg som korsar Medelhavet, ofta med familjens liv som insats. Dessutom skulle det vara lite mer humanitärt. Sedan berövar vi flyktingsmugglarna sina inkomster. Uppfyller de sedan investeringskraven så skall de ges medborgarskap så snart det är möjligt.

Fler arbetstillfällen
På kort sikt, inom två år, borde vi kunna få in över 10000 nya företagare. Om dessa anställer i snitt sex personer inom 2 år så betyder det 60000 nya arbetstillfällen.

Men frågan om det finns politisk vilja, om det finns politisk mod men framför allt om det finns politisk beslutsamhet att lösa problem i Sverige. Den frågan tänker inte jag besvara. Den frågan kan inte väljarna besvara. Den frågan kan bara politikerna besvara genom att våga ta besluten, inte att prata ihjäl idéerna till att bli pannkaka utan att hålla ångan uppe och driva förslaget genom riksdagen snabbt, effektivt och beslutsamt.

Dags för bolagsformsreform

17 Nov

Det är dags att vi ser över bolagsformerna som finns och genomdriva en reform om man vill få fler företagare.

I dag har vi enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag och ekonomisk förening för den som vill bedriva en kommersiell verksamhet. I enskild firma och i handelsbolag så riskerar företagaren att utsättas för stora ekonomiska skyldigheter som kan sluta så olyckligt som personlig konkurs och belastas med skulder som inte kan betalas tillbaka under överskådlig tid. Det är detta ansvaret som gör att många drar sig för att bli företagare för man har inte medel nog att starta ett aktiebolag.

Den som inte förstår allvaret i detta förstår inte att det är entreprenörer som driver och utvecklar företag. Därför måste de medges tillåtelse att göra misslyckanden för att senare kunna återkomma med en starkare och bättre affärsidé. En entreprenör har många idéer och det är vanskligt att inte ta tillvara denna skaparkraft. Det är inte alltid ens första idéer ger bärkraft. Det kanske tar några idéer innan det blir succé. Ett första företag brukar ofta gå omkull för att man inte har förstått sig på företagandets alla vedermödor med den administration och byråkrati det innebär

Samtidigt måste man ha bolagsformer som gör att unga personer och personer med idéer inte är rädda för att starta ett kommersiellt företag med förhoppning om att få det att växa med fler anställda och skapa ett bättre näringsliv med livskraftiga företag.

Avskaffa EF, HB och KB
Jag förslår därför att man ersätter enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag med två företagsformer som ger en avskild ekonomi till den enskilde företagaren. Jag vill kalla dessa två nya bolagsformer för småbolag och mellanbolag. Det primära med att skapa dessa två nya bolagsformer är för att kunna särskilja företagets ekonomi från företagarens.

Småbolag (SB)
Ett Småbolag skall ha ett aktiekapital om 5000 kronor. Det skall bara behöva en bolagsman. Alla enskilda firmor borde få omvandlas till småbolag.

Mellanbolag (MB)
Ett Mellanbolag skall ha minst två bolagsmän och ett aktiekapital om minst 25000 kronor. Alla handelsbolag och kommanditbolag borde få omvandlas till Mellanbolag

I övrigt skall både småbolag och mellanbolag fungera som ett aktiebolag med dess skyldigheter och möjligheter.

Med en sådan här reform skulle man kunna få ett ökat antal personer som skulle våga ta steget ut och bedriva egna företag.

Företag som inte är kommersiella får drivas som ideell förening.

Behövs en politik för flyktingkatastrofen

20 Okt

Om vi nu skall kunna ta emot flyktingströmmen som kommer till Sverige som enligt prognos kan bli på ca 1,2 miljoner människor så behövs det politik för fyra viktiga områden – Kommunikationer, bostäder, energi och skolor. Jag tänker inte lägga något värde i hur många vi kommer ta emot, för det är ett politiskt beslut och grundar sig i grund och botten i vår demokrati över de folkvalda vi har röstat fram. Majoritetens beslut av våra folkvalda gäller. Men jag vill belysa de stora problem vi kommer att få med den ökade befolkningen som dagens politiker borde ta tag i omgående och inte invänta på att någon annan löser det åt de.

Kommunikationer
Bilvägar och spårbundna vägar behövs. Flera projekt jag har titta på verkar vara rena slöseriet med medel och är mer av prestigekaraktär och delvis populistiska beslut. Därför är det av vikt att tänka genom vissa beslut innan vi står inför tufa beslut som gör dagens planerade utbyggnader dyra att bygga ut i framtiden.

Västlänken t.ex som gör en sväng förbi Haga servar inte särskilt många där det redan i dag finns en utbyggd infrastruktur av spårvagnar och bussar som mer än väl täcker områdets behov av kollektiva färdmedel. Det är bättre man lägger mer medel på att bygga ut infrastrukturen så fler förorter kan skapas som täcker behoven av bostäder och skolor.

I Stockholm har man dammat av en 50 år gammal utbyggnadsplan och gör en dragning av den blå linjen som försvårar en utbyggnad österut om man inte inför en ny tunnelbanan som kommer delvis gå parallellt med den blå linjens utbyggnad österut. Dessutom planerar man bygga en station 100 meter under mark som kan bli en ren dödsfälla. Här borde man tänka om och bygga på ett mer förståndigt vis för att spara medel och göra en kraftfull utbyggnad som täcker resandebehovet.

Sedan måste bilvägarna byggas ut till att täcka det framtida behovet av personliga transporter medelst dagens bilar och framtidens mer miljövänliga transporter. Antal filer är på många håll för få för det behov som föreligger.

Bostäder
Efterfrågan i dag är 220000, på 10 år ökar det med den ökade befolkningen med 580000, det byggs 23000 om året, 230000 på 10 år. Under 10 års tid så tyder befolkningsstrukturen på att det kommer att behövas ytterligare 570000 bostäder, 57000 fler om året. Det ger ett underskott på 570000 bostäder om 10 år. Det är inte amorteringsfrihet som ger ökade skuldsättning för bostäder utan bostadspolitiken i sig där man skapar ett utbud som inte ligger i fas med efterfrågan.

Energi
Ökad befolkning skapar större efterfrågan samtidigt vi är på väg att stänga fler kärnkraftverk. Utan energi kommer vi få svårt med mycket i vårt samhälle då allt mer saker är i behov av elektrisk energi. Med en ökande befolkning så kommer det att behövas mer energi samtidigt mer utrustning kräver mer energi. Det är inte bara behov av mer energiframställan som behövs utan även att vi blir snålare med att använda energin. Kan vi verkligen stänga fler kärnkraftverk när vi nu vet vad som väntar oss här närmast?

Skolor
Många nya invånare behöver skolning och antalet behöriga lärare är lågt. Eftersom bara behöriga lärare kan ge betyg så kommer vi behöva långt fler lärare än vad vi har i dag. Utrymmesbristen på skolor kan avhjälpas med överflödiga lokaler för butiker, kontor och fabriker. Men det kommer behövas fler lokaler för skolor ändå, när vi bygger ut med nya bostadsområden.